Krydda julbordet med julsnaps!

Julen är en helg fylld av traditioner. Skrockande gubbar med vita skägg i röda dräkter, körer som sjunger julsånger, adventskalendrar och bockar av halm. Allt det är gott och väl men det viktigaste för mig är maten och drycken, dofterna och smakerna. Det är de som tar mig in julens förlovade land.

En av pusselbitarna i dessa mattraditioner är snapsen och det kryddade brännvinet. De är en del av vår kulturhistoria och vårt kulturarv som har utvecklats under flera hundra år. Det är dock inte alkoholen i sig som är det viktiga. För mig är snapsen mer av en måltidsdryck än en sup. Det är smaken i snapsen och de smaker som de lyfter fram och förstärker i julmaten som är det viktiga. Läs mer om årets julsnaps här och om mer julens drycker i allmänhet i artikeln Julens drycker 2020.

Snapsen, en stänkare och en måltidsdryck

Vad är en snaps? Snaps är ett annat namn för kryddat brännvin. Den mest kända sorten är akvavit där kummin och dill är obligatoriska smaksättare. En snaps eller nubbe serveras i ett mindre glas, vanligen i lagom mängd att dricka i en klunk. Snapsen föddes ur brännvinet som kom till Sverige på 1400-talet och användes ursprungligen som en ingrediens vid kruttillverkning. Snart upptäcktes det att brännvinet hade andra kvaliteter att förstärka än bara sprängverkan. Apotekarna började att sälja drycken, ofta kryddad och under förespegling att det var för medicinskt bruk och den blev snabbt populär.

Brännvinet dracks dock inte i första hand för den goda smakens skull, det sägs ha smakat så illa att man var tvungen att börja med en stadig sup för döva smaklökarna. Således var helan född. Den dåliga smaken blev nu uppfinningarnas moder, för ned skulle snapsen och för det behövde den dåliga smaken döljas. Om du hade pengar kunde du kyla brännvinet med is. Förr var det dock en lyx att ha tillgång till is året om och då kvarstod det att dölja de dåliga smakerna med något annat. Hux flux så var det det kryddade brännvinet fött. Ett annat problem med is och kyla är den tar bort alla smaker, goda såväl dåliga.

Att krydda brännvinet blev så populärt att det idag är något av en nationaldryck. Vanliga kryddor då som nu är kummin, anis, dillfrön, fänkål och malört. Utöver dessa har pors, fläder, johannesört, svarta vinbär och pomerans blivit populära men det går att använda de flesta kryddor, örter, frukter och bär att smaksätta snapsen med. I en julsnaps ingår vid sidan av de traditionella kryddorna också klassiska julkryddor till exempel kardemumma, kanel mm.

Våra snapsvanor

Snapsen är mer än en dryck, den är en del av våra traditioner och en del av vårt kulturarv. Det är därför den har en så viktig plats under våra stora helger. Det är en dryck som omges av ritualer, den dricks vid vissa tillfällen, i en viss ordning och inför att den ska tagas sjungs ofta en sång, en snapsvisa. Dessa visor är ofta korta och humoristiska och sjungs till välkända melodier, så att alla kan vara med. Början till dessa dryckesånger uppstod i akademiska miljöer under andra hälften av 1800-talet. En klassiker som de flesta av oss kan är Helan går. Den har skrålats sedan 1840-talet och kommer sannolikt att skrålas även i år och framgent både under jular och midsomrar och ibland istället för nationalsången (kolla upp hockey VM år 1957).

Helan går, sjung hopp faderallan lallan lej. Helan går, sjung hopp faderallan lej. Och den som inte Helan tar, han heller inte Halvan får…

Vad du kanske inte vet är att det finns många fler snapsar med specifika namn än helan och halvan. Historiskt har det funnits minst 17 olika snapsar att inta under dygnets gång. Hur många kan du?

Helan, Halvan, Tersen, Kvarten och Kvinten kan nog många av oss. De efterföljande Sexten, Septen, Rivan, Räfflan, Rännan, Smuttan, Smuttans unge, Lilla Manasse, Lilla Manasses broder, Femton droppar, Kreaturens uppståndelse, Absolut sista supen och Ett evigt liv (Den bleka dödens dryck).

En annan viktig tradition är julsnaps, dvs en speciell snaps särskilt kryddad för julens mat och fester. Till julens snapsar finns också många speciella snapsvisor, några av dem hittar du i Spritmuseets samling.

Hutta ej, drick snapsen som måltidsdryck

När jag kallar snapsen för en måltidsdryck rynkar kanske några på näsan. Jag menar dock inte att du ska dricka 4:or eller 6:or på löpande band och jag tycker inte heller att du ska överge andra klassiska julbordsdrycker som julmust, julöl, mumma eller vin. Men det kryddade brännvinet som ursprungligen skapades för dölja dåliga smaker är idag något annat. De är smakbärare och smakförstärkare som går hand i hand med julbordets smaker.

I samband med en provning av julsnaps träffade jag Jonas Odland. Han är master blender för akvavit och bland annat ansvarig för smaksättningen i O.P. Andersson klassiska snapsar. Han berättar att alkoholen och smakerna i snapsen förstärker smaker i maten och förhöjer dem. På så sätt skiljer sig snapsen från julbordets andra drycker som istället harmoniserar med maten. För att du ska känna smakarna i snapsen ska du dock inte dricka den med arktisk temperatur och du bör också dricka den i små klunkar till maten, inte efter den, precis som kineserna gör baijiu.

Julsnaps, akvavit och andra snapsar på julbordet

Jag har provat en hel del snaps i år, allt för att hitta de som jag tycker passar bäst på mitt julbord och jag har hittat en hel del kul. Min rekommendation är att köpa hem ett par olika snapsar och smaka dem med olika rätterna på just ditt julbord. Rekommendation nummer två och tre är: undvik helan och drick dem svala men inte för kalla. Framförallt drick lagom mycket och varva med vatten eller andra juldrycker.

Hos mig är en klassiker att kunna dricka Skandinavien till, dvs akvavit från Sverige, Norge och Danmark. Akvaviten är en viktigt dryck i alla våra tre skandinaviska länder, men de skiljer sig lite åt i stilen. De danska är i regel lite torrare och har en tydlig smak av dill och kummin samt lite högre alkoholhalt än de svenska och danska. I Norge är akvaviten ofta lite rundare i smaken och har en tydlig smak av kummin och mer fatiga toner, ofta med en hint av sherry. Svensk akvavit är mer konsensusdriven, den är så god att den passar alla. I smaken är den kryddig, balanserad och frisk. Flera av dessa akvaviter finns också som en speciell julsnaps, smaksatta med någon eller några kryddor till.

Nedan hittar du några av mina favoriter för året.

O.P. Andersson Björk organic aquavit, Sverige, 229:-, Nr 82830, Systembolaget beställningssortimentet

O.P. Andersson Björk är en riktigt fräsch snaps med fin smak. Här finns de klassiska smakerna av kummin, anis, fänkål och citrusfrukter ackompanjerade av en liten fräsch träton. I smaken finns också en lite aromatisk smak samt sötma som kommer från björksaven. Denna passar utmärkt till skaldjur, romsås och kallskuret. Det är också en ekologisk snaps.

Aalborg Juleakvavit 2020, Danmark, 299:-, Nr 11262, Systembolaget